Vaknade efter en mardröm där Fredrik anklagade mig för att nonchalera hans dåliga hjärta med att han var täppt i näsan. Säkert en kombination av alla gånger jag ställde frågan om nästäppa igår på SVR, men det gjorde ont ändå.
Idag ska jag göra allt det jag sköt upp igår, skriva nödvändiga brev, ringa lite samtal och försöka skaffa fram rätt papper. Det är bra att hålla sig sysselsatt.
Många säger också att det är bra att gråta, att det hjälper. Hjälper mot vad? Det enda som skulle kunna hjälpa mig just nu det är att Fredrik kom tillbaka, om han gör det så skulle jag inte alls bli arg för att han drivit med mig så här länge. Jag skulle släppa in honom och kramas länge med honom, vi skulle prata om vad som hänt och när vi blev hungrig skulle jag laga hans favoriträtt och vi skulle dela på en flaska rött vin. Sen får jag ligga med huvudet i hans knä i soffan och bara se på honom hur länge jag vill.
Så kommer det ju inte att bli, jag vet det, men tankarna på det är tröstande.
Jag kanske ska åka på systemet och köpa en flaska vin som kan stå här och vänta tills han kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar