Midsommar

Det blev midsommar i år också. Jag började helgen med att fara till Fs grav med blommor, som vanligt var han inte där...men den här gången kändes det ändå ok att vara på kyrkogården, fridfullt.
 För en gång skull var jag ledig så jag blev medbjuden till en god väns släkt utanför Matfors. Det var trevligt, kallt och blåsigt, tyvärr men trevligt. God mat, trevliga människor, mycket skratt och sång och vid 21 tiden for vi hem till stan igen. Tyvärr avslutades midsommarkvällen illa för mig då jag fick migrän men en Imigran och några timmar sömn gjorde susen.
På lördagen smög jag upp tidigt och tog en promenad i mina och Fredriks gamla kvarter kring Vallgtan och brandstation här på Skönsmon, skönt väder och riktigt skönt att vandra i backarna var det. Vädret var annars lite trist under dagen så sedan höll jag mig inne med en korsordstidning. På kvällen for vi till stan och åt middag på stekhuset, avslutade sedan trevligt på uteserveringen på torget innan kvällen avslutades med fotboll och lite musikquiz.

Veckorna som väntar nu innehåller jobb, jobb och mer jobb. Dessutom ska jag hinna med uppsatsskrivande och sista donandet med lägenheten samt att fylla år men 23/7 kl. 22 då är det SEMESTER
 16 nej det blev 18  arbetspass på jobbet, 11 pass på vårdcentralen och 5 på SVR senare...längtar redan och räknar ner...

När man håller på psykopaten

Min snälla vän erbjöd mig två ljudböcker förra sommaren, två ljudböcker som höll mig sällskap under vakennätter. De är skrivna av Dag Öhrlund och Dan Butler och handlar till största delen om en störd man vid namn Christoffer Silverbielke. Silverbielke är ingen trevlig kille, han är inte godhjärtad och definitivt ingen hjälte ändå kan man utan att rå för det känna viss förståelse för hans handlande och komma på sig själv med att hålla på honom när han röjer bort människor som står i vägen för hans mål. 

Böckerna innehåller dessutom en massiv samhällskritik mot Eu, vårt havererade  välfärdssystem, människors moralfall och den usla svenska polisen, allt sett genom psykopatens ögon. 

I höstas kom tredje boken som jag lyssnade på på Cypern och för nån dag sen kom min vän med sista boken åt mig som nu följer mig på promenader och vid flyttuppackning. 

Böckerna passar både att läsa och höra, lyssningen ger känsla av radioteater då stefan sauk läser så bra. 

Första boken heter en nästan vanlig man, där på följer grannen, återvändaren och nu uppgörelsen. 

Födelsedagen

Idag är det Fredriks födelsedag. Jag for till graven med blommor och tänkte en stund på födelsedagar som passerat. Familemiddagar, roadtrip i Småland, skärgårdstur i Karlskrona, playstationmaraton och middagar på restaurang. Idag blev det en tur till Ikea för mig och sen ett besök på graven, solen tittar fram nu ikväll och jag gissar att min älskling har lite med det att göra. 

Nu ska jag gå lös på en billy bokhyllainnan  jobbet väntar. 

Korsord

En gång träffade jag en man genom mitt jobb som sa "mitt namn är en korsordsterm, stiltje. vet du vad jag heter då?"

Stiltje har det varit här på bloggen några veckor, varför? Det kändes som om jag i senaste inlägget vände ut och in på mitt hjärta och la upp det framför er, det fanns inte mer att tillägga just då. En annan faktor är tiden, tiden ska räcka till så mycket. Jobb, uppsatsskrivande, körsång, social samvaro och viktigast av allt pysslandet med mitt nya hem, som går mycket sakta men ändå säkert framåt.

Jag har sovit själv flera nätter och dagar i lägenheten, det går rätt bra, sömnen är liksom lite si och så ändå alltid så konstigt att vakna på natten och ingen är där, vänjer man sig någonsin vid det?
Att ingen annan andas, jag vaknar nästan alltid med ansiktet ut från sängen, lyssnar och lyssnar och hör ingen andning och min första tanke blir "varför andas du inte? Är du död?" Svaret på den frågan vet ni ju och då just, då i den där millisekunden så gör det precis lika ont som första gången när jag hade ambulanssköterskan i telefon som sa " det gick inget bra"
Skillnaden från då är ju att jag egentligen redan vet, jag vänder mig om i sängen vars ena halva just då är tom, inget huvud ligger på kudden, ingen varm kropp finns att krypa nära, men det går bra. Det är jag och min säng, jag kan tända min sänglampa, läsa ett kapitel i någon bok och sedan släcka, kryper ner och somna om. Ibland händer det flera gånger varje natt, men ibland då sover jag nästan hela natten..Det går framåt.

Svaret på frågan är Ejvind. Stiltje.