Signalhorn saknas = IG

Men va tusan! Utan anmärkning va! Sessan åkte dit för hennes tuta fungerar inte. Det hjälpte inte att jag bedyrade att jag aldrig använder tutan. Tydligen är det lag på att ha det. Ska köpa ett här för 149 och koppla in själv, tror jag. Eller gör jag som alla duktiga flickor gör, ringer verkstaden och betalar vad det kostar. Nu är Sessan underkänd, hon surar, men jag muntrade upp henne med löfte om spabad nästa vecka. förövrigt idag har jag sprungit en liten slinga, lagat middag åt både mig och vännen. Tömt ännu fler lådor, hittat ännu mer onödigt skräp och planerat för morgondagens begivenheter. (ska på studentfirande). Nu i kväll jobbar jag på 1177 (har paus för tillfället). Det har kännts lite bätre idag, jag tror att mitt låduppackande var en bidragande orsak. När jag tömde huset, slängde jag massvis men mycket orkade jag inte tittade på utan kastade bara ner i lådor, de lådorna håller jag nu på att packa upp. Hmm...behöver inte vara psykoterapeut för att förstå vad som händer då.

Om jag hör hans hjärta sakta slå...

Om idag inte var en ändlös landsväg 
och i natt en vild och krokig stig 
om i morgon inte kändes så oändlig 
Då är ensamhet ett ord som inte finns 

Men bara om min älskade väntar  
och om jag hör hans hjärta sakta slå 
Bara om han låg här tätt intill mig
kan jag bli den jag var igår  

Jag kan inte se min spegelbild i vattnet
Jag kan inte säga sorgelösa ord
Jag hör inte mitt eko slå mot gatan
Kan inte minnas vem jag var igår

Det finns skönhet i flodens silversånger
Det finns skönhet i gryningssolens sken
Men då ser jag i min älskades öga
en skönhet större än allting som jag vet!

Och bara om jag vet att han väntar
och om jag hör hennes hjärta sakta slå
Bara om han låg tätt intill mig
kan jag bli den jag var igår

(Bob Dylan "Tomorrow is a long time" svensk översättning Ulf Dageby)

Lånar lite avNationalteatern känner mig sådär just nu. Borde vara glad, får besök av Mamma och A om

Några dagar. Flyter hyfsat på med träningen, flyter på väldigt bra med röjandet av mitt

arbetsrum. Det är liksom ett rum nu! Det flyter på med utbildningsdagarna jag är med och arrangerar, bitarna faller sakta på plats.

Men...något fattas, de sista dagarna har jag bara velat gråta så fort jag är ensam (försöker undvika vara det)

För han är inte här, han är inte här och hejar på, han är inte här och säger att allt ordnar sig.

 Fy, f-n hur mycket man kan sakna en människa, får det ens vara så? Jag önskar ibland att jag kunde stänga av.

Lägga ner liksom, gå vidare i livet och släppa det som var igår.    

Sorg är som en vass sten i hjärtat, kanterna slippas efter ett tag, stenen blir mjukare, kanske lättare också men

den försvinner inte, den går inte att operera ut, den sitter där som en stor, dum klump, går inte att få bort.

Nåväl, nog med depp nu, sommaren ligger framför oss, semestern hägrar i framtiden och hösten

närmar sig med stormsteg. 

I morgon ska jag besikta min bil, Sessan. Hon borde ju gå igenom utan anmärkning, men håll tummarna ändå för henne.

Ha ha ha den äran...

Jag har kuskat genom landet hundra gånger upp och ner
snart har jag sett varenda mätbar fläck av Sverige
Höga kusten gör mig lyrisk
Oviksfjällen gör mig stum
och Indalsälven gör mig gråtmild in i märgen. 
Det är ett härligt land vi bor i
Det är kargt och det är vilt
Understundom är det vackert som en dröm....
(text: B. Afzelius, ur Oddyseus).

På NAtionaldagen...
Lite har vi att vara stolt över i alla fall.
Vi bor i ett fantastiskt vackert land, från söder till Norr. Från vidderna och rapsfälten som breder ut sig till bergen och fjällen i norr. Från Bokskogen som sträcker sig genom Skåne till barrskogen som står gammal och trygg här uppe.

Idag blir det en stillsam dag, grillmiddag och sedan ska jag plugga sångtexter till söndagens körkonsert.
18.00 i Skönsmons kyrka den 8/6 blir det sommarkonsert med Canorakören,en hel massa musiker och Kersti Ålander. Välkomna. 

Sans och lugn

Skräcken kramar hela Europa
Skräcken skuggar snart också dej
Skräcken bryter ned mina vänner 
Skräcken förlamar snart också mej 

Rätten är snart bara att hoppas
Rätten är snart bara att tro
Hoppas på form av besinning
Tror på en möjlighet för vår jord

(Av Björn Afzelius, ur. Hiroshima)

I Frankrike röstade 25% på Front National och på en kvinna som hävdar att Ebola löser problemen med flyktingpolitiken. Detta innebär att Le Pens anhäng har fler platser i Europaparlamentet än hela Sverige. I Tyskland röstade en drös på ett öppet nazistiskt parti och å vidare. i Sverige röstade 10% på Jimmie Åkesson som var rädd för mörkhåriga barn när han var liten. Dessa människor är parior, de kallas (i snällaste fall) rasister trots att det inte finns ett ord om raspolitik i Sverigedeomokraternas partiprogram. Jag menar vågar dessa, som kallar de tio missledda procenten för rasister (ännu värre, brunskjortor, nazisister), vågar ni kalla mig kommunist, jag röstade nämligen på vänstern så jag borde ju vara det då?

Kommunist, tanken med kommunism är bra, alltså den rena kommunismen alla är lika värda, alla äger lika mycket, självförsörjandet men, det fungerar inte och kommer aldrig att fungera, vägen dit är kantad av våld och dödande. Så många människor har dödats i kommunismens namn och gör det fortfarande och ingen kan rimligen säga att Nordkoreanerna har lika värde eller på något sätt har det bra.
Så om någon kallar mig kommunist borde jag bli besviken och arg, det borde såra för jag står inte på mördare och diktatorers sida. Du kallar inte mig kommunist. Men du kallar Sverigedemokraten rasist, vad är skillnaden? och när du kallar honom nazist då har du gått alldeles för långt.

I mina hemtrakter (Bromölla)  röstade 23% på Sverigedemokraterna, det nämndes på nyheterna för det var en av kommunerna där det finns flest av de där...de där...usch rasisterna.
Nej...de är inte rasister (inte alla i alla fall, inte de flesta) de är missnöjda med politiken som råder nu, de känner sig förbisedda, ratade och utanför. Ingen lyssnar på dem, ingen anser att de är viktiga. De får höra att utanförskapet minskar samtidigt som det kommer rapporter om hur klyftorna ökar. Jimmie Åkesson säger det de vill höra, han är vältalig, kanske ljuger också han men han får stå oemotsagd eftersom de etablerade partierna bestämt att inte ta debatten med honom.

 Det innebär att han kan säga vad han vill, det som han vet människorna vill höra och ingen säger att det inte är sanningen. Hmmm...var har vi hört det här förrut?  Vi ska lära oss av historien säger vi, vi ska aldrig mer tillåta utrotning av människor, vi ska minnas andra världskriget men vad gör vi. De etablerade partierna behandlar Åkesson precis som Hitler bemöttes i Tyskland på 30talet. Och vad hände, folket började lyssna på honom.  Jag är ledsen men bemöter vi inte Åkesson i debatten då är vi snart där, när 15% röstar på honom. Och det fastän de inte är rasister.

 

Politik och 80talsmusik...

jag hade tänkt skriva ett politiskt inlägg, har funderingar på vad som händer just nu i vårt land med demokratin osv. Men har liksom ingen lust, inte redo att ta emot tillmälen som sverigedemokrat eller rasist för att jag anser vissa saker. Jag är nämligen varken eller, men jag tycker att alla (som inte bryter mot mänskliga rättigheter eller kränker grundlag osv) har rätt till sin åsikt och låta den göra sig hörd. Istället för att slåss, skrika och vända ryggen till, lyssna på åsikten och bemöt den med fakta och sanning. Du kan säkert inte ändra på vad den personen tycker man kanske hör någon annan dig och ändrar sin åsikt. Och sen då, ja men gå och rösta md dig då, det är ett privillegium vi har att vi har rätt till det.

På söndag är det EU-val. Tänker du rösta?

Igår hade jag en trevlig dag, möte med M och nu har vi medvind för vår utbildningsdag, allt som gått så trögt flöt på, föreläsarna är bokade, vi fick de pengar vi bett om, lokalen blir perfekt och nu hoppas vi bara att våra medarbetare hjälper oss med lite småsaker så kan jag börja skriva anmälningslistan.

På eftermiddagen sprang jag med Susanne runt Sidsjön, det var en nära-döden-upplevelse men med glädje kom jag runt hela sjön och nu är det bara min egen karaktär som kan ställa till det för mig, jag har fått redskap att jobba med och jag hoppas de funkar, skulle dock behöva en träningskompis men ännu springer jag alldeles för sakta för att vara till glädje för någon annan.

På kvällen var jag ute med några tjejer från jobbet, drack gott vin, åt bra mat och  hade djupa och ytliga samtal om allt från skolkriser till kärleksfunderingar...

Idag finns lätta planer på IKEA och Birsta, ikväll är det körövning( bara tre veckor till konsert) och min vän ska visst laga en god gryta till middag.

Dagens låt är en klassiker som jag tror mig minnas fanns inspelad på ett blandband jag nästan lyssnade sönder när jag var liten.

"Du är gåtan som jag aldrig löser klart
du är början på nåt nytt och underbart " (text: Lars Winnerbäck,För dig, Efter nattens bränder).

Fick tips om ett nytt album med Winnerbäck med livelåtar, är helt fascinerad över hur bra han är, kan inte sluta och lyssna.
 Tyvärr går beatet lite för sakta för att kunna springa bra till men till nedvarvningen passar den perfekt och än bättre är det att den är från förra höstens konsert och att låter bättre i min spelare än de gjorde live. (även om  det var en upplevelse i sig).
idag väntar några timmars sömn och sedan ska jag ut i spåret innan det blir någon form av middag med min vän och sedan helgjobb! Finns det något bättre, när ni andra kastar er ner i soffan efter veckans hårda slit så är jag ute och gnor.
Trevlig fredag på er!

Då var det dags igen: uppdatering

Jaha, nu var vi här igen då, dags att blogga. Min tid, den räcker inte till så är det bara.
Men snabb uppdatering, jag har börjat träna på riktigt med Personlig tränare, jag kände att det var nog nu, less på att bli trött av att springa i trappor och att inte orka riktigt när det är dags att lyfta patienter från golv osv. Så jag fick tips av BM i kören att boka Susanne Liukkonen (med reservation för stavning av namnet) på konditionsfenomenet.se. Vi har träffats fyra gånger och har en gång kvar, målet är att jag ska bli bra på att springa. Vi har tränat intervall, backar, funktionell träning och idag styrketräning. På tisdag är sista gången med Susanne och sedan ska jag stå helt på egna ben är det tänkt. Och ja! Jag fattar grejen med att bli träningsnarkoman, träningen ger kickar som inget godis i världen kan återskapa.

I helgen som gick var jag med min vän i Stockholm, vi bodde hemma hos hans släkt i Solna, det var kasst väder så planerna på skärgården byttes mot en tur på söder och middag på Kohpangang, vi var tididga dit så vi slapp kön ute på gatan.
på söndagen var vi på fotboll på Friends arena, AIK mot Mjällby. Det var roligt men lite svårt, kände mig liksom både glad och lite tudelad vilket lag jag skulle hålla på, det var i alla fall tyst ca 23minuter när MAIF ledde med 1-0.

På måndagen for vi hem och så började vardagen igen.Den här veckan har jag tränat, städat, gått på möten och kolla Netflix lite då och då.