30 augusti, 2011

trying to recall

Till slut kom jag i säng, men var ändå pigg och vaken vid 0630. Ikväll kommer nog tröttheten att slå till är jag rädd för. Dagens plan består i cykeltur tillblodcentralen, hoppas få lämna blod och när jag kommer hem ska jag föhoppningsvis orka måla det nu nästan färdiga skjulet.
Just nu sitter jag och tittar på NANO där första kursens studiehandledning är upplagd, tre stora inlämningsuppgifter på en 7.5 poängs kurs känns aningen mastigt, men uppgifterna är roliga och inspirerande så jag ser ändå fram emot introduktionsdagen så jag sedan kan få sätta tänderna i dem. F undrade varför i hela fridens namn jag vill plugga frivilligt, jag har ju redan en specialistexamen. Men den här kursen "specialistexamen för sjuksköterskor vård av äldre" är väldigt intressant för mig som planerar att pyssla med äldrevård ett tag till. När jag gick sjuksköterskeprogrammet hade jag aldrig en aning om vad jag ville specialisera mig på, men jag visste vad jag inte ville syssla med och det var ambulans, akutmottagning, skolhälsovård och psykiatri. Till den listan vill jag nu lägga Neonatalvård, BB och barnhälsovård. Jag vill aldrig vara ansvarig för små barns liv och barnhälsovård, är tråkig. Det var supermysigt att väga och mäta bebisar men så mycket mer händer det inte. Dessutom är man väldigt utsatt som BVCsköterska, det är så mycket som kan bli fel med barn.
Äldrevård och palliativ vård (vård i livets slut) och distriktsvård intresserar mig jättemycket, jag älskar att möta äldre människor och försöka lösa deras problem, jag trivs superbra med mitt jobb som nattsköterska för att jag endast kan ägna mig åt sjukvård och omvårdnad och slipper alla de där extra pålagorna och bekymmerna som sjuksystrarna på dagen ska handskas med. När jag jobbade på dagen kände jag mig hela tiden otillräcklig, man förväntas vara ute i vården, samtidigt som dokumentationen hela tiden skriker på en och ovanpå det ska man lösa triviala bekymmer som glödlampor, taxiresor och hårschampo. Nu går jag in och planerar en lösning på ett problem, jag gör upp en plan och följer den, jag prioriterar efter behov och har oftast både kollegor och en läkare att rådgöra med när det behövs. Ibland känns mitt jobb som ett glidarjobb, när det är lugnt kan jag få lite ångest och tänka på hur jag sprang på sjukhuset.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar