Har för andra tidiga morgonen i rad åkt ut på landet. När man lämnar stan känns det lite som jag lämnar tryggheten bakom mig. Vägarna i stan och söderöver känner jag ju som min egen bakficka men västerut och norrut blir jag mer osäker. Dessutom låg jag bakom ett timmersläp i flera minuter innan han svängde av. Kunde/vågade inte köra om och jag hade riktig dödsångest. Får alltid det när jag åker bakom timmersläp och det beror till viss del på en film ni kanske sett. Final Destination 2.
Något trevligare, bor du i Sundsvall och vill gå på körkonsert, kom till Skönsmons kyrka den 7/6 det blir körsång och annan musik, mycket blandad repetoar, en del sakralt men även profant utlovas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar