Om 2012

Årskrönika? Nej jag tror knappast det. Ni vet hur mitt 2012 sett ut. Det började med en vecka där sorg och död vändes till glädje och liv för att sedan åter vända till sorg. Fredriks Mormor gick bort, William föddes och sedan gick Marianne bort. Sorg och glädje på en vecka. Efter Mormors begravning lovade Fredrik mig att det inte skulle bli fler begravningar i år. Han lovade något han inte kunde hålla.
Den 13 April exakt fem år efter att vi köpt vårt hus så lämnade Fredrik oss. Ett telefonsamtal från skolan om att han hade fått hjärtstopp. Hopp, smärta och allra värsta förtvivlan. I åtta månader har han varit borta och jag har saknat honom varenda sekund.
Så Årskrönikan för 2012 blir att det var det värsta året i mitt liv. Men 2013 kommer att bli bättre, jag kommer att bära med mig saknaden och sorgen efter Fredrik i mittt hjärta för alltid men 2013 har jag en del att se framemot. En flytt som innebär en nystart, en ny tjänst på jobbet, uppsatsskrivande och förhoppningsvis blir jag klar med min utbildning. Igår bokade jag en resa till Cypern  på två veckor i september och förhoppningsvis innebär 2013 även möten med människor jag saknat länge i mitt liv.

Så nu lägger jag 2012 bakom mig, blickar framåt mot nya äventyr. Vad ser ni framemot?